Lotta och familjen

Jag hittade en skojjig jordgubbe i dagens byttor!


Det är två jordgubbar som delar det gröna. Det syns inte så bra härifrån dock.


Här syns det lite bättre! Den sitter bara ihop med en liten "sträng" och skulle man hålla i bara en skulle den nog dela sig i två. Såna här knäppa saker älskar jag :)

Idag är jag ynklig. Ligger på soffan och har ont i halsen :( Beslöt mig fr att hoppa över dagens jobb och ta det på fredag istället. Det var väl inte ritkigt planerat men jag stängde av klockan och vaknade nån timma senare och då orkade jag inte åka så jag låg kvar. Dagen ska således spenderas på soffan med 3 avsnitt av Dr Quinn och Morden i Midsommer från igår.

Nu är dagen snart till ända, inte så mycket skoj har det blivit men jag tror Alex är mer än nöjd ändå :) Han fick ett Nintendo DSi som han längtat så efter. Vi hade dock lurat i honom att dom var slut i hela Sverige så han var lite besviken innan han öppnade paketet, man får inte vara dum ;)

Han fick till Star Wars 3 av oss och sen hade Anneli och Thomas lämnat ett paket till oss med ett monsterspel också. Sen åkte vi iväg eftersom han hade fått 300,- av min syster med familj och ville köpa spel för det med. Jag rotade fram två häften fulla med märken från BR och det var ytterligare 100,- Det fick han två spel för så nu är han mer än nöjd :)

Nu har vi precis intagit en lite sen födelsedagsmiddag som Alex valt. Kycklingspett, ris, tzatziki och jordnötssås. Alex tryckte i sig 2 spett men Alicia tog priset med 3(!) och ris. Vart hon stoppat detta är det ingen som förstår! Ungen är riktigt matglad och ingen är gladare för det än jag med tanke på hur jobbig Alex varit i alla år. Även han har nu tack och lov börjat att äta. Igår var vi och käkade med min syrra med familj på restaurang och då åt han flera calamares. Eller han åt upp det runt och lät oss ta bläckfisken men det är en jättevinst att han ens vill och vågar smaka! Min underbara kille, han börjar bli så stor, tiden går för fort!

För 7 år sen låg jag och kämpade på förlossningen. Hade haft krystvärkar i flera timmar men Alex var envis och låg högt upp. Om lite mer än 2 timmar (10.05) kom han då äntligen ut! Nu har det gått 7 år och jag fattar ärligt talat inte vart tiden tagit vägen!


Alex i baljan på bb, alldeles nykläckt.


Vår fina pojke på midsommarafton.

Mördarhundar, kamphundar, blodhundar, kärt barn har många namn! Vi känner dock två stycken av dessa sk kamphundar som är bland det mest underbara som finns!


Det här var Alicias väckarklocka på midsommarafton!


Hon ser farlig ut eller? Inte det minsta, Alicia älskar den här hunden, hon tjöt av glädje när Ninja anföll henne med sitt värsta vapen... PUSSAR!


Den här sötnosen är Nova, lika snäll som Ninja och fick äran att väcka Alicia imorse, det har vi tyvärr inga bilder på :(

Och förresten. Nej, dessa hundar är inte avlade att döda människor och nej deras käftar låser sig inte. Jag litar precis lika mycket på dessa två jyckar som jag gör på mina föräldrars border collies även om dessa två anses vara farliga bara pga deras ras. Underbarare jyckar får man leta efter :)

Nu är vi hemma igen och vi mår bra :) Jag har lyckats packa upp ALLT faktiskt, helt otroligt om man tänker på hur jag brukar bete mig. Vi har alla ätit lunch och Alicia fick sig ett långt bad innan hon fick hoppa i säng. Känner mig mycket produktiv :)

Vår midsommar var toppenmysig! Bilder kommer senare för jag har nästan inga, jag orkade inte bry mig så Anneli och Thomas tog kort och så ska jag få dom sen. Vi tar liksom alltid kort på samma sak och i samma situationer så det känns så onödigt. Några tog jag iaf på Alicia så ni får se två :)


I midsommarklänningen och vita tights.


Finaste bebisarna! Hur gick det till när vi och A & T fick dom tre absolut finaste ungarna i världen? Hur kunde det bli så ;)

Japp, nu är det snart midsommar. Idag åker vi till mina föräldrars sommarstuga där vi blir kvar tills imorgon innan vi åker vidare till Värmdö där midsommar ska firas. Jag återkommer på söndag.

TREVLIG MIDSOMMAR!

Idag är det 6 månader sen jag opades. Jag har gått ner 31,5 kg under den tiden. Overkligt! Allt känns så mycket lättare idag mot tidigare! Bara 1,7 kg kvar till att bara vara överviktig och inte längre lida av fetma, även det overkligt!

En halv havreboll och en latte var inget bra mellis för mig ;) En fika som gick snett liksom. Jaja, det är ingen fara, nästa gång vet jag bättre, eller troligen inte :) Det var mitt lördagsgodis för idag blir det bara jordgubbar. Jag har fått fullkomlig jordgubbsnoja, så jäkla gott! Vem behöver godis när man kan äta jordgubbar? Jag läste i Coops medlemstidning att vi i Sverige äter 2,2 kg jordgubbar per pers och år. Jag kan säga att jag har slagit det med råge redan, jag och Alex delar på en liter varje kväll, så sjukt gott!

Varför har jag köpt en klänning/tunika till midsommarafton? Jag rotade igenom gömmorna och vad hittade jag där? Jo, en tunika jag köpte för flera år sen på Lindex. Jag skulle ha den när jag hade gått ner i vikt men det gjorde jag ju såklart aldrig. Nu provade jag den och den är lite stor men då den går att knyta i midjan löste det sig ändå. Jag hittade massor med tröjor, dom flesta börjar tom bli förstora. Att jag inte kan lära mig att prova kläderna lite oftare... Jaja, nu har jag något att ha på mig dagen innan midsommar också. Plus 5 andra dagar då jag hade mer kläder än jag trodde... Smart drag att köpa en massa nytt ;)


Tänk att jag faktiskt har en midja ;)

Förresten! Jag kan ha Fredriks byxor! Dom är tom lite för stora, underbart roligt, haha!

När jag går förbi ett skyltfönster och ser mig själv ser jag en människa som ser ut som jag alltid har drömt om. En kvinna som inte är fet, inte jättesmal men iaf inte fet. Jag sa innan operationen att jag ville ner till en 44:a iaf, då skulle jag vara nöjd. Då kunde jag handla kläder på den vanliga avdelningen. Nu är jag där. Men jag är långt ifrån nöjd. Jag ser en helt okej person i skyltfönstret men står jag hemma framför spegeln ser jag bara allt skinn som hänger överallt, allt fett som faktiskt är kvar (för jag är fortfarande långt ifrån smal). Det är lätt att börja fokusera på alla små fel som jag ser hela tiden.

Jag tror inte att andra ser alla felen jag ser. Jag är inte dum i huvudet, folk ser att jag inte är pinnsmal men å andra sidan kan jag känna att jag faktiskt smälter in. Jag är inte den största längre. Jag behöver inte skämmas. Ändå gör jag det, tex igår när jag gick in på Gina Tricot och MQ och letade kläder till midsommar. Jag går in och känner mig helt off, det här är butiker som innan varit helt otänkbara och jag känner hur alla tittar på mig och undrar vad jag gör där (egentligen  vet jag ju att dom inte alls tittar, dom bryr sig inte om mig alls). Nu struntade jag i det igår, provade tom kläder inne på Gina, den storleken jag tog var för stor, jag kan med andra ord ha deras kläder. Ändå tror jag inte på det...

Folk jag inte träffat på länge känner inte igen mig. Idag träffade jag en som vi brukar jobba med. Jag har inte träffat honom på länge. Jag gick fram till honom och sa hej Lasse! Han vände sig mot mig och sa lite försiktigt hej, sen tittade han på mig från topp till tå och upp igen. Sen tittade han en gång till innan han sa hej ordentligt. Jag har alltid varit stor, det är min idenditet, nu är den borta, jag kan inte längre gömma mig bakom min mur av fett. En helt ny känsla som jag måste lära mig att hantera. Enkelt kan tyckas men det är det inte...

Jag känner mig redo att visa lite före och efterbilder. Det är stort, det är hemskt... Jag satt just och tittade på bilder från förra sommaren, jag blir gråtfärdig. Hur såg jag ut?! Då var jag inte ens som störst? Frågan är om ni är redo? Hua, jag skämms men det är en del av mig, det var jag för bara ett år sen!



Den första bilden är från midsommar, bilden i mitten är från Alex kalas och den sista är med årets midsommarkläder. Små bilder, jag vet. Jag tar det ett steg i taget :)

Idag hittade jag äntligen något att ha på mig på midsommar! Jag har letat rätt länge nu och provat massor med kläder. Så när jag gick in i provhytten med diverse klänningar/tunikor och linnen i vitt tänkte jag för mig själv att tänk om jag kunde få sätta på mig något och det satt bra. Första klänningen åkte på, jättesöt och jag kunde tänka mig att köpa den faktiskt!

Sen tar jag fram klänning/tunika nummer två. Den fanns i både 44/46 och 40/42. Jag började med 44/46 och den gick på! Satt faktiskt riktigt bra, jag vart nöjd, helt otroligt, nöjd! Så kollar jag på klänningen/tunikan som hänger kvar... 44/46... men det är ju den jag har på mig? Nejdå jag har tagit fel och tagit på mig den i 40/42! Helt sjukt att den gick på...!

Jag letade upp ett par leggings och provade igen. Nu skickade jag ett MMS till Anneli och frågade hur det såg ut. Jag visste inte om det var fint eller om det bara var jag som var helt blind pga storleken på klänningen/tunikan. Det fick godkänt så nu har jag äntligen midsommarkläder!


Som vanligt fokuserar vi inte på saker som fula strumpor, hår osv ;)

Det är tragiskt men jag känner mig faktiskt som en bättre mamma nu, det i sig är ju inte tragisk iofs. Jag orkar att göra saker som jag aldrig skulle ha gjort innan. Ända sen Alex började på dagis har han tjatat om att gå till en lekpark som heter Arkenparken. Den ligger vid dagis och han älskade den där parken. Jag har alltid tyckt att det var för långt borta. Om inte annat betyder det att man måste gå ner från vår kulle och när man ska hem sen måste man således klättra upp igen. Det orkade jag inte helt enkelt.

Idag frågade jag Alex om han ville gå till Arkenparken. Han sa såklart JAAA. Jag sa tyst till mig själv: neeej, vad gjorde jag. Jag försökte komma på ursäkter tills jag tillslut bara kände: Vad håller jag på med? Det var ju så jag gjorde förut, nu orkar jag faktiskt! Ta på dig kläder så går vi sa jag och det gjorde han såklart. 2 minuter senare var han klar och vi gick iväg på en utflykt.


Lunch inköpt på vägen. Rostbiff, fralla och Singolla blåbär/vanilj (det måste ju ha varit dom godaste kakorna i världshistorien för övrigt).


Det gäller att hålla tungan rätt i mun!


Runt runt jag går!


Oj, nu blev det lite mycket snurr!


Så tog brorsan den...


Förstår ni vart det här är på väg?


Kul att ni gör det för jag fattade fortfarande inte, det var väl ungefär nu som Alex började skrika...


Japp! Där sa det pang! Nu fattade tom jag vad som hänt, slängde kameran och sprang med samma fart som en geopard till Alicia. Alex konstaterade att bromsen inte funkade riktigt...


Det var dock ingen fara, hon fick sitta bredvid mig på bänken och dricka en Festis medan brorsan lekte vidare med linbanan.


Fina killen!

Sen gick vi till fotbollsplanen en sväng innan vi gick hem.


Våra fina ungar!


Syskongos!


Vår fine fotbollskille tittar på en HSK-match.


Sötisen!

Nu ska jag bjuda på lite bilder från Alex avslutning. Eftersom Alex har kompisar med på vareviga bild får ni inga bilder på honom, jag vet ju inte om deras föräldrar gillar det...


Alicia sprang runt och busade på Alex avslutning.


Nu är det nog ingen som ser så jag smakar lite på sanden.


Lite pappagos.


Jag SKA få in lövet i örat! Det ska gå!

Det är för varmt för att sitta vid datorn nu, därav inga blogginlägg! Vi är ute massor och när vi är hemma ligger jag på soffan och rör mig så lite som möjligt :)

Idag är det fotbollsdag. Alex lag har hand om fiket vid fotbollsplanen idag. Känns sådär kul och såklart är det rörigt. Dagen är uppdelad i olika pass och jag ska stå mellan 13-14.30. Nu är det ju så att ingen har tagit passet efter mitt och enligt den som är ansvarig skulle vi bara stänga då men det funkar ju inte riktigt så... Så jag misstänker att det lär bli jag som står där själv tills det sista laget åkt. Känns spännande...

Flera dagar sen jag skrev något. Det har inte hänt så mycket roligt och det har varit fullt upp med vanliga, tråkiga saker...

Igår var det föräldrafika i skolan som följdes av konsert med alla förskoleklasser. Dom sjöng Majas alfabetsvisor. Alex har övat i flera veckor och alla låtarna satt :) Så duktiga var dom allihopa!

Föräldrafikat var väl sådär. Jag känner inte att jag passar in, kan fortfarande inte riktigt känna mig som en skolförälder eller nått. Jag står mest ensam och tittar på när alla pratar eller leker med ungarna. Mina hallongrottor jag hade gjort gick iaf åt med en skrämmande hastighet. Jag kan inte låta bli att förundras över hur vissa uppfostrar sina barn. Vi är ändå ganska slappa med våra ungar men ibland blir man nästan rädd... Barn som får bete sig hur dom vill, alla andra tittar och föräldrarna säger bara "nej, men lilla vännen inte så" när ungarna river hela stället eller tar alla kakor som är kvar och slickar på dom så ingen annan vill ha dom. Sånt stör mig...

Idag var jag en duktig mamma och beslöt mig för att fira nationaldagen med ungarna. Något jag sällan annars orkat med faktiskt. Jag tog iaf ungarna och åkte in till stan. Vi gick till slottet för idag var det öppet slott dvs man fick gå in gratis överallt. Efter att ha sett Victoria inviga det hela gick vi in i skattkamaren och runt paradvåningarna. Jag hade tagit med mig bärselen så Alicia fick sitta där, det gick faktiskt bra. Jag bar henne i en timma utan att förstöra ryggen. Nu säger alla ergo-fanatiker att det är för att jag bär i en ergo men det har inte heller funkat innan. På ryggen gick det skitbra men inte på magen men nu så! Hon ruttnade dock tillslut så vi rusade igenom det sista innan vi skulle käka.

Vi hamnade dock på yttre borggården där bl.a. livgardet gick runt och visade upp sig. Dom varnade innan att det skulle smälla och jag är glad att jag höll för Alicias öron för jäklar vad det smällde när dom sköt! Alex tyckte dock att det var jättecoolt :)

Sen gick vi in till plattan och käkade på Burger King och sen tillbaka till gamla stan igen för Alex skulle få en glass. Jag passade på att få honom att gå fram och tillbaka så jag fick några extrasteg ;) Sen åkte vi hemmåt igen.

Tyvärr tog jag inte med kameran för jag skulle fota med telefonen. Tyvärr bestämde den sig för att ladda ur i raketfart så inte ett endaste kort vart det tyvärr :(

Japp nu är gränsen sprucken, det satt långt inne men nu är jag där. Imorse visade vågen -1,1 kg och jag har sammanlagt gått ner 30,7 kg! Nu är det ganska precis så mycket som bägge ungarna väger. Jag kan inte tro att min kropp klarat a att bära så mycket. Hur är det ens möjligt?

Nu börjar fler och fler säga något. Troligen syns det mer nu när jag börjat med sommarkläder. Jag blev stoppad häromdagen av en gammal lekiskompis som också bor här. Hon undrade vart jag hade tagit vägen :) Flera grannar har frågat om jag har gått ner i vikt. Kul att det faktiskt syns. Jag ser det ju själv men ändå inte. Jag vet ju att klädstorleken är betydligt mindre nu men ändå ser jag inte mycket annat än min mage som jag fortfarande tycker är jättestor... Det är den också men inte om man jämför mot innen :)

Det betyder iaf att jag nu klarat utmaningen jag hade till midsommar. Dvs att gå ner 30 kg. Mitt nästa mål är att gå ner 2,5 kg till vecka 28. Då är jag nere på "bara" övervikt och inte längre FETMA! Vilken dröm det vore! Sen är det bara 12 kg kvar eller nått sånt tills det är normalvikt. Men nu tar vi ett steg i taget. 2,5 kg på 5 veckor, det ska nog gå vägen!

Vet ni vad Jag har nyckelben. Dom syns faktiskt lite nu. Fortfarande inte jättemycket men ändå. För mig är det skitstort för jag tror faktiskt aldrig jag har sett dom... :D

Jag skriver bara en kortis här iag. Jag orkar ärligt inte skriva massor och lägga upp kort idag för jag är tvärslut :) Fredrik sover på soffan, Alicia la sig redan klockan 18.15 och Alex gick in och la sig i våra sängar och kollade på TV för ett tag sen. Alla är rätt trötta!

Alex är nöjd med sitt kalas. Alla verkade ha det roligt. Det var verkligen fullt ös här, om vi säger såhär: Det flög tavlor från väggarna. Då kanske ni förstår röjet ;)

Jag skriver mer imorgon, nu blir det soffan och min kaffekopp igen!

Nu är det så varmt så nu är det sommarkläder som gäller! Som jag har längtat att kunna använda Alicia randiga byxdress jag köpte i våras :)

Jag är äntligen klar med baket för idag! Först gjorde jag kokostoppar...



...sen vart det hallongrottor...



Ja det är lite överdrivet med alla kakor och allt. Grejen är att jag älskar att baka men jag har inte gjort det tidigare eftersom jag då åt upp allt. Nu när jag inte kan äta upp allt känns det roligare. Jag slipper det dåliga samvetet helt enkelt!

Jag bestämde idag att jag ska sluta med fredagsmyset, det blir för mycket. Jag väljer hellre att äta lite smågodis på lördagarna. Jag kan tänka mig att försöka mig på fruktsallad eller dippa grönsaker. Lite nyttigare alternativ till chips helt enkelt! Det betyder att jag bestämde mig för att inte äta kakorna idag. Jag har lyckats hålla det, utan större problem faktiskt... Istället äter jag just nu mitt kvällsmål...



Sportknäcke med brie, salami och paprika. Mycket godare än chips faktiskt!

Det är inte billigt att ha barnkalas. I år bestämde vi att det inte skulle bli massor med extragrejer. Dvs. inga tallrikar eller muggar med motiv, inga dyra godispåsar. Han fick servetter med Ben 10 och även vimplar att hänga på väggen men sen var det stopp. Svarta sugrör ville han ha också så det fick han men kalasbutiken i skärholmen tjänade inga jättesummor på oss. Framför oss i kön stod en familj där dottern skulle ha kalas. Hon var väl kanske 4 och dom köpte tallrikar, muggar, godispåsar, servetter och några saker till och det slutade på över 600 kronor! För kanske 10 engångssaker. Helt sjukt dyrt att ha kalas om ungarna ska ha allt...

Vi åkte vidare till COOP och handlade lite där med. Alex höll koll på kostnaden i blippern. Jag sa åt honom att inte bry sig. När han blippade in godiset till godispåsarna och det gick på 95,- fick han en chock, vi hade handlat för mer än 700 kronor! Nu var det inte enbart till kalaset men ändå. Ändå väljer jag att baka nästan allt själv. Han ville ha Ballerina och det kan jag ju inte baka så det köpte vi, annars blir det hembakat för hela slanten. Ändå blir det alltså jättedyrt!

Alex vart lite bekymrad men tillslut så sa jag att han skulle sluta bry sig, han är värd det här! Självklart är han värd det bästa kalaset han kan få och jag är jäkligt glad att det inte är som när han gick på dagis. Nu behövs inga dyra presenter i godispåsarna till alla ungarna, inte både tårta och glass (för alla tycker ju om olika), alla skulle bjudas, det betyder 18 ungar om man har otur. Nu är det tom så att alla inbjudningar skickas via sms, vilket jag gillar eftersom det blir så dyrt med alla frimärken...

Alex fick bjuda in alla killarna i klassen. Dvs 12 stycken (dom är 13 med Alex då), jag trodde på många nej eftersom det är långhelg och allt men vi har fått 9 svar och alla kommer. Idag är sista dagen att osa och jag har inte en aning om hur det blir med dom 3 som inte svarat. Å andra sidan är det 3 stycken, jag har köpt godis så det räcker till dom med ifall dom kommer. Allt jag har bakat lär räcka ;) Jag trodde dom skulle bli max 6 stycken... Han är iaf glad, det är huvudsaken :)

Nej, nu ska jag gå och baka hallongrottor och kokostoppar. Tror ni det räcker med syltkakor, brysselkex, mördegskringlor, hallongrottor, kokostoppar, ballerinakakor, muffins och bullar? Jag ser själv hur mycket det blir men å andra sidan har jag åtagit mig att baka till föräldrafikat i skolan på onsdag så jag tar med resterna dit sen! Så slår jag två flugor i en smäll :)

Den vart god, riktigt god faktiskt!

En liten receptskiss då.

Stek lite grytbitar (jag använde fläsk) och koka dom i buljong tills dom är otrdentligt möra. Jag hade sen i 1 burk mandariner, 2 små burkar krossad ananas, lite bambuskott, vattenkastanjer, minimajs, champinjoner, paprika och lite socker (hade jag haft en burk mandariner till hade jag hällt ner det istället för sockret). Sen lät jag det puttra en liten stund, serverade med jasminris och så njöt vi en sväng. Alex sa innan att han inte gillade maten och ville inget ha. Nu gjorde jag en skål till honom ändå och gissa vem som slutligen åt massor? Speciellt mer kött mamma, ropade han efter mig när jag hämtade mer till honom ;)

Haha, vissa dagar kommer det massor med ointressanta inlägg, här kommer ännu ett!



Mitt mellis idag. En husman knäcke med Bregott, karréstek och italiensk salami. Mums för magen och nu är jag tokmätt!

Ikväll blir det köttgryta här hemma. I affären kom jag fram till att jag var sugen på en sötsur gryta så så får det bli! Länge sen jag gjorde en sån så vi får väl se hur det smakar när jag är klar!



Köttet har precis kokat klart, det fick stå i 1½ timma och puttra i buljong (tror det är fläskkarrébitar jag hittade, det var en "hemlig påse" som jag inte har märkt i vanlig ordning *s*) så det är mört och riktigt smälter i munnen. Sen åker allt detta ner i grytan, nåja kanske inte ALLT men en del iaf :)

Jag återkommer med resultatet!

Här är receptet jag gick efter, det finns hur många som helst om man googlar så man kan ta det som känns bäst för en själv. Jag ville ha lite rågmjöl i men det är så lite så det märks inte ändå. Tror jag ska prova något utan nästa gång.

http://www.ica.se/Recept/vridna-baguetter-2138/

Idag åt vi kycklingspett och Alex som inte alls gillar kyckling, han har verkligen avskytt det, åt 3 spett! 3 stycken! Helt otroligt :) Då var jag en väldigt nöjd mamma kan jag lova :) Kycklingspett blir det nog 1 ggn/vecka from nu ;)

Fick för mig att baka lite ikväll. Jag hade tänkt göra finska pinnar och syltkakor till Alex kalas men det blev några vridna baguetter istället. Otroligt enkelt recept och goda vart dom. Väldigt lång jästid (2 timmar) så det tog ju tid men det var det värt!