Lotta och familjen

Jag har haft ett jäkla problem att få Alex att sova. Han är rädd och ligger och vrider och vänder sig på kvällarna. Nu så har jag kommit på en lösning verkar det som. Han får gå in och lägga sig klockan 21, han lägger sig och läser i 15-20 minuter och sen får jag sitta därinne med honom till han somnar. Han somnar vid 21.30 på kvällarna nu! Fortfarande alldeles för sent, jag vet. Men bättre än 23 iaf! Han har det jättesvårt med sovandet, det började efter F flyttade. Innan det var han oftast bara att skicka in i sängen...

Hur som helst så ligger han nu och läser själv. Döm av min förvåning när han läste ut en bok på bara några dagar! Han läser på som sjutton! Nästan så jag misstänkte att han fuskade, haha! Nu kommer jag att bli ruinerad på böcker ;) Tur att det är bokrea då (och ja jag vet att bibblan finns ;)). Just nu har han börjat att läsa Christer Fuglesangs barnbok (minns inte namnet) som jag köpte på rean häromdagen. Den är tydligen mycket spännande för han läste två kapitel igår :) Min pojke börjar att bli stor! Det är verkligen toppenbra för hans läsning i skolan, det märks att han fått in ett helt nytt flyt i läsandet.

Tänkte lägga ut några bilder från Alex fest. Inte så roliga kanske eftersom dom flesta jag har är det barn på. Eftersom jag inte lägger ut bilder på andras barn utan föräldrarnas tillåtelse blir det inga såna bilder. Ni får hålla tillgodo med det som finns ;)


Fikabordet!


I en förhoppning om att inte få upp barn i sängen satte jag lite spindelnät för öppningen och jäklar, det funkade :) Jag är livrädd för fallolyckor...


Alicias kostym var inte så avancerad ;)


Mer spindelnät.

Imorgon är det dags för Alex första fest. Kalas har han haft innan men nu är det fest, en riktig fest ;) Vi har köpt lite pynt. Inte så mycket men några spindlar, spindelnät, servetter, en girlang och en förpackning med två råttor, två fladdermöss och två spindlar. Mer än så blev det inte. En svart hink med pumpor till godiset är inköpt och även en svart skurhink till saften ;) Jag ville göra bajskorvar (chokladbollar formade som bajskorvar som ligger i en hundbajspåsar) men Alex tycker det är för äckligt, han är ju lite känslig så jag låter bli det, haha! Jag tänkte köpa strumpbyxor till mig med spindelnät på och en häxhatt men jag fick inte klä ut mig för Alex, han har börjat skämmas för sin gamla mamma tror jag minsann :´(

Jag ska plocka undan här hemma nu så jag bara kan dammsuga imorgon och sen åka till ikea för jag måste handla några extrastolar. Jag vet inte hur många som kommer och jag har bara 6 stolar. Jag har skickat ut 9 inbjudningar (eller 8 för en hade jag inget mobilnummer till och vi har försökt att ringa utan framgång). En har sagt att han inte kommer och 5 stycken har sagt att dom kommer, dom 2 som vi inte fått svar från vet vi ju inget om. Tänk om dom kommer och så finns inte stolar så det räcker. Jobbigt ;) Jag skulle behöva en liten stekpanna också, det är lite jobbigt att bara ha en stor stekpanna när an ska laga mat till sig själv... Sen hem och dammsuga efter det och sen är jag redo för fest :)

Jag är alltid stolt över min kille. Han gör alltid sitt bästa när han spelar fotboll och det är jag så himla stolt över! Han får alltid bara beröm av alla lärare, tränare och vänners föräldrar. Men så igår så gjorde han två mål i fotbollen och visade dom andra i laget att han visst var något att räkna med! Tränaren som jag tidigare tyckt betett sig rätt illa (vilket jag tycker han gjorde när han höll på med uppdelning av lag osv) är nu en supertränare i mina ögon. Han såg vad Alex kunde när ingen annan såg det. Han vågade ställa upp och låta honom spela forward när han kanske inte var bäst på det. Jag tror säkert att det fanns andra som undrade vad han pysslade med när han gång på gång lät Alex stå längst fram. Så helt plötsligt bara var foten där och Alex fick visa att han visst var att räkna med!

När vi kom hem igår hade han medaljen på sig hela kvällen. Han skulle egentligen sova med den på men den åkte av när han duschade och sen glömdes den bort. Jag misstänker dock att den kommer att åka på direkt när han kommer hem idag. Han är så stolt, med alla rätt. Han räddade dom. Det var sista matchen och alla var så trötta. Hans två mål kom verkligen i rättan tid, dom fick en nytändning och vann matchen.

Jag vet inte om jag kan förklara känslan när tränaren tittade på mig och såg lika chockad ut som jag och bara skrek rakt ut direkt efter målet. Föräldrar skrek som tokiga, ingen hade nog väntat sig att han faktiskt skulle göra mål. Jag visste att det skulle komma en dag, men två ggr inom en minut. Nä det trodde jag nog inte. Jag hoppas ni kan förstå när ni läser hur jäkla stolt jag är över honom! Det är jag som sagt alltid, gör han bara sitt bästa är han världens bästa i mina ögon men det här, ja det slår nog det mesta. Och lyckan över att se honom så lycklig och så stolt över sig själv! Hans självkänsla har nog växt med flera meter och det är precis vad min lilla kille behöver!

Vilken kille vi har! I sista matchen idag gjorde han, inte bara ett utan två mål! Hans första mål någonsin och så klämde han till med två stycken på mindre än en minut! Han hade verkligen foten på rätt ställe :) Dom spelade sammanlagt 6 matcher och 4 vann dom och dom övriga 2 spelade dom oavgjort. Det ena laget dom spelade oavgjort mot var Hammarbys förstalag som anses vara ett av Stockholms bästa. Dom vann stort över Brommapojkarna också. Dom har verkligen utvecklats och blivit superduktiga! Nu är Alex mer peppad än någpnsin. För några veckor sen ville han sluta och nu har han fått ny energi och vill spela hela tiden. Underbart!

Idag var det fotbollscup och jäklar vad underbart det var! Dom delade upp laget så alla inte skulle behöva vara där mellan 8 och 16. Vi kom dit vid 13 och 13.40 hade Alex sin första match. Två matcher hade spelats innan vi kom och dom var bägge vunna. Så var det dags för Alex att spela mot Bagarmossen. Vinst! Dom vann den första matchen enkelt.

Sen var det dags för den andra matchen som vi visste skulle bli mycket svårare. Det var mot Älvsjö AIK, dom e duktiga! Men dom vannd en med så dom vann alla sina fyra matcher och vann således sin grupp!

Alex hade fått så mycket beröm på senaste träningen och idag på första matchen så jag trodde nästan att tränare M hejjade på lite extra pga det som hände när en lagkamrat sa att han aldrig skulle bli fotbollsspelare. Hur som helst så frågade jag M om det var så och tackade honom för att han verkligen uppmuntrade Alex då jag märkte hur stolt Alex blev. Han hade dock inte blivit informerad om vad som hänt och han skulle ta tag i det.

När jag berättade för tränare J när det hände så var han ganska undfallande och tog aldrig tag i det. På föräldramötet ville inte heller någon riktigt ta tag i det utan sa att om det händer igen så säg till föräldern. M tog det dock på största allvar. Efter sista matchen när vi skulle gå kom han fram till mig och sa att han hade samlat ihop grabbarna och pratat med dom. Han hade sagt att den som säger något elakt till någon annan får helt enkelt inte spela nästa match! I det här laget är alla kompisar och vi behandlar varandra bra! Jag är så glad att någon faktiskt tog tag i det och inte bara lät det vara. Jag berättade inte för honom vem som var den "skyldige" för just nu tycker jag inte att det spelar någon roll. Det är förlänge sen det hände.

Han berömde Alex massor och Alex var helt grymt duktig så han förtjänade det (och jag är inte heeelt partisk nu ;)). Alex växte flera meter och i bilen på vägen hem så sa han: -Mamma, vet du vad jag är? -Nej. -Jag är stolt över mig själv! Då växte jag ett par meter för jag blev så glad att han faktiskt kände själv att han hade varit duktig! Han har knappt velat spela sen incidenten men nu har han fått blodad tand!

Ett roligare inlägg mitt i all skit!

http://svtplay.se/popup/minispelare/v/2482367?pl,v,,,0.84

För er som inte redan sett det så är det Alex som gör rösten till det första ägget :)

Det är tråkigt när man inte gör något speciellt, då finns heller inget speciellt att skriva här. Vi är liksom inne i vardagslunket här hemma.

Igår var jag på möte med Alex fröken, jag missade ju det första mötet men det var ingen fara. Alex tycker det är jobbigt att sitta och svara på frågor om sig själv, han tittar på mig och ber mig prata istället. Hon sa iaf att om han skulle tycka att matten är för enkel så får han säga till för som hon sa, det finns andra böcker och han ska inte behöva sitta och räkna saker han redan kan.

Hon frågade om han kunde klockan och jo han kan iaf hel och halvtimmar kom vi fram till. Då tittar han på klockan och säger: Nu är klockan ungefäääär 18 minuter över 2 (det var exakt på minuten). Fröken tittar på honom och konstaterar att det var väldigt exakt ;) Så man kan nog säga att han kan klockan nu utan att jag lagt märke till det :)

Han har fått sin första läxa också. Han skulle öva på att skriva siffrorna 1-5 och det var jobbigt värre för honom. Han är en fena på att räkna i huvet men att behöva skriva siffrorna var svårare. Man kunde ju tro att ettorna skulle vara lättast men som han kämpade med dom för att få dom att likna dom som var förritade på pappret.

Jag är glad för han trivs bra i skolan, han älskar att ha lektioner och dom har ungefär två om dagen, en i matte och en i svenska. Sen har dom musik en dag i veckan och gympa 2 ggr/vecka. Helt lagom start tycker jag :)

Nu är dagen snart till ända, inte så mycket skoj har det blivit men jag tror Alex är mer än nöjd ändå :) Han fick ett Nintendo DSi som han längtat så efter. Vi hade dock lurat i honom att dom var slut i hela Sverige så han var lite besviken innan han öppnade paketet, man får inte vara dum ;)

Han fick till Star Wars 3 av oss och sen hade Anneli och Thomas lämnat ett paket till oss med ett monsterspel också. Sen åkte vi iväg eftersom han hade fått 300,- av min syster med familj och ville köpa spel för det med. Jag rotade fram två häften fulla med märken från BR och det var ytterligare 100,- Det fick han två spel för så nu är han mer än nöjd :)

Nu har vi precis intagit en lite sen födelsedagsmiddag som Alex valt. Kycklingspett, ris, tzatziki och jordnötssås. Alex tryckte i sig 2 spett men Alicia tog priset med 3(!) och ris. Vart hon stoppat detta är det ingen som förstår! Ungen är riktigt matglad och ingen är gladare för det än jag med tanke på hur jobbig Alex varit i alla år. Även han har nu tack och lov börjat att äta. Igår var vi och käkade med min syrra med familj på restaurang och då åt han flera calamares. Eller han åt upp det runt och lät oss ta bläckfisken men det är en jättevinst att han ens vill och vågar smaka! Min underbara kille, han börjar bli så stor, tiden går för fort!

För 7 år sen låg jag och kämpade på förlossningen. Hade haft krystvärkar i flera timmar men Alex var envis och låg högt upp. Om lite mer än 2 timmar (10.05) kom han då äntligen ut! Nu har det gått 7 år och jag fattar ärligt talat inte vart tiden tagit vägen!


Alex i baljan på bb, alldeles nykläckt.


Vår fina pojke på midsommarafton.

Det är för varmt för att sitta vid datorn nu, därav inga blogginlägg! Vi är ute massor och när vi är hemma ligger jag på soffan och rör mig så lite som möjligt :)

Idag är det fotbollsdag. Alex lag har hand om fiket vid fotbollsplanen idag. Känns sådär kul och såklart är det rörigt. Dagen är uppdelad i olika pass och jag ska stå mellan 13-14.30. Nu är det ju så att ingen har tagit passet efter mitt och enligt den som är ansvarig skulle vi bara stänga då men det funkar ju inte riktigt så... Så jag misstänker att det lär bli jag som står där själv tills det sista laget åkt. Känns spännande...

Det är inte billigt att ha barnkalas. I år bestämde vi att det inte skulle bli massor med extragrejer. Dvs. inga tallrikar eller muggar med motiv, inga dyra godispåsar. Han fick servetter med Ben 10 och även vimplar att hänga på väggen men sen var det stopp. Svarta sugrör ville han ha också så det fick han men kalasbutiken i skärholmen tjänade inga jättesummor på oss. Framför oss i kön stod en familj där dottern skulle ha kalas. Hon var väl kanske 4 och dom köpte tallrikar, muggar, godispåsar, servetter och några saker till och det slutade på över 600 kronor! För kanske 10 engångssaker. Helt sjukt dyrt att ha kalas om ungarna ska ha allt...

Vi åkte vidare till COOP och handlade lite där med. Alex höll koll på kostnaden i blippern. Jag sa åt honom att inte bry sig. När han blippade in godiset till godispåsarna och det gick på 95,- fick han en chock, vi hade handlat för mer än 700 kronor! Nu var det inte enbart till kalaset men ändå. Ändå väljer jag att baka nästan allt själv. Han ville ha Ballerina och det kan jag ju inte baka så det köpte vi, annars blir det hembakat för hela slanten. Ändå blir det alltså jättedyrt!

Alex vart lite bekymrad men tillslut så sa jag att han skulle sluta bry sig, han är värd det här! Självklart är han värd det bästa kalaset han kan få och jag är jäkligt glad att det inte är som när han gick på dagis. Nu behövs inga dyra presenter i godispåsarna till alla ungarna, inte både tårta och glass (för alla tycker ju om olika), alla skulle bjudas, det betyder 18 ungar om man har otur. Nu är det tom så att alla inbjudningar skickas via sms, vilket jag gillar eftersom det blir så dyrt med alla frimärken...

Alex fick bjuda in alla killarna i klassen. Dvs 12 stycken (dom är 13 med Alex då), jag trodde på många nej eftersom det är långhelg och allt men vi har fått 9 svar och alla kommer. Idag är sista dagen att osa och jag har inte en aning om hur det blir med dom 3 som inte svarat. Å andra sidan är det 3 stycken, jag har köpt godis så det räcker till dom med ifall dom kommer. Allt jag har bakat lär räcka ;) Jag trodde dom skulle bli max 6 stycken... Han är iaf glad, det är huvudsaken :)

Nej, nu ska jag gå och baka hallongrottor och kokostoppar. Tror ni det räcker med syltkakor, brysselkex, mördegskringlor, hallongrottor, kokostoppar, ballerinakakor, muffins och bullar? Jag ser själv hur mycket det blir men å andra sidan har jag åtagit mig att baka till föräldrafikat i skolan på onsdag så jag tar med resterna dit sen! Så slår jag två flugor i en smäll :)

Idag är det ingen bra dag för Alex. Det var match idag och dom förlorade med 11-1, det är ingen lätt förlust när man står i mål. Han började att tvivla på sig själv och när vi gick därifrån bröt han ihop fullkomligt. Jag fick sätta mig på knä och han kastade sig runt halsen på mig och riktigt hulkade :( Då var det jobbigt att vara mamma!

Han skulle aldrig mer stå i mål. Jag såg att tränaren var kvar länge på planen så jag frågade om han ville gå upp och säga till tränaren att han inte ville stå nästa match, jag hoppades på att tränaren skulle hjälpa till lite. Jag sa till honom att Alex inte ville stå nästa match, att det tagit hårt på honom den här gången. Tränaren skötte det hela riktigt bra, han satte sig ner på knä, gav Alex en kram och förklarade för Alex varför det alltid är han som får stå även om han släpper in många bollar. Det är helt enkelt för att han är så duktig! Men ville han spela ute nästa gång fick han självklart göra det, det finns alltid någon annan som kan stå.

Jag märkte direkt att det var något som inte stämde idag, han var off från början. Han är lite hostig så kanske har han nått i kroppen. Eller så kan det bero på att jag lyckades skjuta en boll rätt i skallen på honom precis innan matchen, det hjälpte nog inte iaf att han fick en hård boll rätt på kinden. Men jag vart så till mig när jag orkade springa runt och jaga bollen och skjuta på honom. Det var ju liksom ett stort mål med hela operationen och nu orkade jag men nästa gång ska jag ta det lite lugnare ;)

Titta vad jag hittade på Stadium!



Ett par förhoppningsvis perfekta fotbollsskor till Alex för bara 75,- på rea! Han sskor han har nu är så små så man nästa får använda kofot för att få ner fötterna och han gillar självklart INTE att sätta på sig dom! Jag gick in för att kolla vad dom tog för målvaktshandskar och bara ramlade över dessa. Dessutom fick man med ett par benskydd på köpet. Bra att ha som reserv.

Han har ju inte provat dom ännu så det är bara att hålla tummarna att dom passar. Dom var lite större i fram och lite bredare så det ska nog funka!

Alex sover. Mitt på dagen, ungen sover. Han var helt slut efter matchen. Min syrra med make undrade om han ville gå mer på karnevalen inne i stan. Han orkade inte, han vill sova... Kan han inte spela match varje dag? Det är rätt tyst och skönt här hemma ;)

Idag var det match igen. Hela laget var där idag så det var massor med små knattar som skulle få tid att spela. Alex fick stå i mål hela matchen så han var ju nöjd iaf. Tyvärr förlorade dom med 9-6 men ändå. Dom släppte visserligen in 9 mål men dom gjorde också 6 mål! Toppenbra av dom! Alla kämpar på som galningar man blir så stolt av att se på dom.

Jag fick återigen höra hur duktig Alex är i målet och han är verkligen det. Han ger sig in i strider helt orädd, kastar sig in mellan allas fötter och dyker på bollen. Han har verkligen tagit fasta på att ingen får sparka på bollen när hans händer är på den! Han har nog funnit sin plats i laget även om jag gärna skulle se att han provar att spela lite mer ute också bara för att se om det verkligen är målet han vill stå i. Men, det är hans beslut, han får bestämma. Däremot känns det inget bra att andra föräldrar och tränaren vill att Alex ska stå till den grad att dom nu börjar försöka att locka dom andra som vill stå i mål att inte göra det. Känns inte riktigt okej.

Alex lag delades ju upp i två lag, ett skulle vara lite sämre och ett lite bättre. När han berättade det för föräldrarna ifrågasatte jag det lite. Jag fick backning av en pappa som inte bara tyckte det var fel utan berättade att det var helt emot klubbens stadgar, han tränade ett annat lag och det märktes tydligt att han inte uppskattade det. Alla andra föräldrarna tyckte nog att jag var gnällig mest. Någon sa att det var tränarens lag och han fick göra som han ville tex.

Idag på matchen var det lite annat snack. Idag skvallrades det om hur fel det var. En som tidigare hejat på att dom ska spela matcher var nu helt emot matcherna. Idag lät det helt enkelt annorlunda! Jag undrar om det kan vara så att när folk som trodde att deras barn är lika bra som Zlatan insåg att deras barn hamnade i det lite sämre laget var det inget roligt längre och det vart bara fel. Synd att alla var så positiva sist när jag ifrågasatte det hela.

Jag tycker inte dom ska spela matcher alls. Dom har fått dispens för dom är för unga, dom spelar bara mot äldre och det märks. Att förlora alla matcher med resultat som 11-0 och 13-0 kan inte vara kul faktiskt!

Idag var det dags igen. 9 förväntansfulla ungar stod redo för att vinna en match. Nu blev det inte riktigt så tyvärr. Förlust igen, den här gången med 13-0 :( I halvlek stod det 8-0 och efter det bytte dom målvakt och Alex fick ta platsen mellan stolparna. Han är grym! Eftersom ingen stod bakom målet när han stod gick jag bort och stod bakom honom och peppade och sa till honom vad han skulle göra. Det är inte lätt att veta när det är inspark eller hörna, eller när han ska kasta eller när det är andra lagets boll. Efter ett tag kom en annan pappa och ställde sig där och domderade. Jag ville be han fara åt helvete men dom vet ju inte att jag faktiskt har stått i mål och faktiskt var jävligt duktig när jag var på topp.

När jag gick därifrån eftersom jag insåg att Alex bara blev förvirrad av att ha oss bägge där kom tränaren fram till mig och konstaterade att Alex är GRYM i mål! Ja, det ligger i generna ;) Det var verkligen inte bara smör utan jag såg på honom att han verkligen var imponerad av Alex målvaktsspel.

Jag har haft lite problem med att han vill stå i mål. Någongång under min fotbolls eller handbollsperiod har någon sagt till mig att jag står i mål för att jag är lat och inte orkar springa. Det där har etsat sig fast i min hjärna och jag fick panik när Alex började visa intresse för att stå i mål. Betyder det att han också är lat? Det här berättade jag för min sjukgymnast efter operationen. Hon slog dock ur mig alla dom tankarna. Jag började tänka annorlunda och blev sur för att någon förstört så mycket för mig. Tagit lyckan att faktiskt vara jävligt grym på något ifrån mig. Idag kan jag faktiskt säga att jag var grym i målet! Det ligger i Alex gener. Jag minns hur jag släpade med mig pappas målvaktsskydd till skolgården (pappa stod i hockeymål) redan på mellanstadiet och spelade bandy med grabbarna. Klasskompisarna ville vara med i mitt lag för dom visste att jag höll tätt bakåt. Därför blir jag sur att jag fått höra att jag var lat, jag har ALLTID velat stå i mål helt enkelt.

Nu betyder det här att Alex vill målvaktsträna så självklart ställer jag upp och hjälper till. Jag blev tränad av pappa och nu fortsätter traditionen :)

Jag är iaf jävligt stolt över killarna! Dom gav inte upp utan kämpade vidare trots att dom låg under med massor och trots att dom var trötta som sjutton för att dom spelade på en 7-mannaplan. Underbara killar!

Nu är vi hemma från matchen. Det gick väl sådär... 11-0, till det andra laget. Men det är okej, det är första matchen, inte så konstigt enligt mig! Dom var superduktiga, det är svårt att spela match för första gången. Dom var nervösa och visste inte riktig vad dom skulle göra :)


Han har äntligen fått på sig matchtröjan!


#7 fick han den här gången.


Alex jagar bollen!


Träff!