Vilken dag!
Idag var det fotbollscup och jäklar vad underbart det var! Dom delade upp laget så alla inte skulle behöva vara där mellan 8 och 16. Vi kom dit vid 13 och 13.40 hade Alex sin första match. Två matcher hade spelats innan vi kom och dom var bägge vunna. Så var det dags för Alex att spela mot Bagarmossen. Vinst! Dom vann den första matchen enkelt.
Sen var det dags för den andra matchen som vi visste skulle bli mycket svårare. Det var mot Älvsjö AIK, dom e duktiga! Men dom vannd en med så dom vann alla sina fyra matcher och vann således sin grupp!
Alex hade fått så mycket beröm på senaste träningen och idag på första matchen så jag trodde nästan att tränare M hejjade på lite extra pga det som hände när en lagkamrat sa att han aldrig skulle bli fotbollsspelare. Hur som helst så frågade jag M om det var så och tackade honom för att han verkligen uppmuntrade Alex då jag märkte hur stolt Alex blev. Han hade dock inte blivit informerad om vad som hänt och han skulle ta tag i det.
När jag berättade för tränare J när det hände så var han ganska undfallande och tog aldrig tag i det. På föräldramötet ville inte heller någon riktigt ta tag i det utan sa att om det händer igen så säg till föräldern. M tog det dock på största allvar. Efter sista matchen när vi skulle gå kom han fram till mig och sa att han hade samlat ihop grabbarna och pratat med dom. Han hade sagt att den som säger något elakt till någon annan får helt enkelt inte spela nästa match! I det här laget är alla kompisar och vi behandlar varandra bra! Jag är så glad att någon faktiskt tog tag i det och inte bara lät det vara. Jag berättade inte för honom vem som var den "skyldige" för just nu tycker jag inte att det spelar någon roll. Det är förlänge sen det hände.
Han berömde Alex massor och Alex var helt grymt duktig så han förtjänade det (och jag är inte heeelt partisk nu ;)). Alex växte flera meter och i bilen på vägen hem så sa han: -Mamma, vet du vad jag är? -Nej. -Jag är stolt över mig själv! Då växte jag ett par meter för jag blev så glad att han faktiskt kände själv att han hade varit duktig! Han har knappt velat spela sen incidenten men nu har han fått blodad tand!
Sen var det dags för den andra matchen som vi visste skulle bli mycket svårare. Det var mot Älvsjö AIK, dom e duktiga! Men dom vannd en med så dom vann alla sina fyra matcher och vann således sin grupp!
Alex hade fått så mycket beröm på senaste träningen och idag på första matchen så jag trodde nästan att tränare M hejjade på lite extra pga det som hände när en lagkamrat sa att han aldrig skulle bli fotbollsspelare. Hur som helst så frågade jag M om det var så och tackade honom för att han verkligen uppmuntrade Alex då jag märkte hur stolt Alex blev. Han hade dock inte blivit informerad om vad som hänt och han skulle ta tag i det.
När jag berättade för tränare J när det hände så var han ganska undfallande och tog aldrig tag i det. På föräldramötet ville inte heller någon riktigt ta tag i det utan sa att om det händer igen så säg till föräldern. M tog det dock på största allvar. Efter sista matchen när vi skulle gå kom han fram till mig och sa att han hade samlat ihop grabbarna och pratat med dom. Han hade sagt att den som säger något elakt till någon annan får helt enkelt inte spela nästa match! I det här laget är alla kompisar och vi behandlar varandra bra! Jag är så glad att någon faktiskt tog tag i det och inte bara lät det vara. Jag berättade inte för honom vem som var den "skyldige" för just nu tycker jag inte att det spelar någon roll. Det är förlänge sen det hände.
Han berömde Alex massor och Alex var helt grymt duktig så han förtjänade det (och jag är inte heeelt partisk nu ;)). Alex växte flera meter och i bilen på vägen hem så sa han: -Mamma, vet du vad jag är? -Nej. -Jag är stolt över mig själv! Då växte jag ett par meter för jag blev så glad att han faktiskt kände själv att han hade varit duktig! Han har knappt velat spela sen incidenten men nu har han fått blodad tand!
Kommentarer
Postat av: Veronica
åååh vad kul! Lätt att dom bara ger upp och inte vill spela mer när det går emot, hejja Alex!
Trackback
