Lotta och familjen

Jag måste väl skriva något om prinsessan iaf. Jag är spänd på namnet. Älskar namn så det är lite kul. Jag tror på Alice eller Lovisa men jaghoppas på Desirée för jag har fallit pladask för det namnet. Vet inte varför, hade man frågat mig för någon vecka sen hade jag inte alls gillat det. Nu vill jag ha en dotter till så jag kan få döpa ungen till det, haha!

Jag misstänker att Alicia har klarat sig från magsjukan. Att hon bara var lös i magen som vanligt. För än har det inte kommit mer ur någon ände :) Än ropar jag inte hej men jag hoppas lite försiktigt iaf!

Är det normalt att nästan börja hyperventilera när det ringer och man ser att det står "Dagis" i displayen? Det går magsjuka på avdelningen och Alicia är lös i magen. Jippie! Lycka! Två dagars vab till då. Hon hann ju iaf gå i 2½ dag innan det var kört igen. Fan jag blir galen på det här!

Fram med handspriten för jag tänker icke bli smittad. Nu brukar ju jag klara mig och om jag ska vara ärlig tror jag knappast att hon är smittad heller. Hon är nog bara lös som hon brukar vara men jag förstår att dom ringer. Tre barn hade gått hem idag och Alicia och ännu en var på väg hem. Så det är nog nån värstingsmitta som fått grepp om avdelningen.

Livet bara snurrar på för oss. Det är skola och dagis och på kvällarna myser vi. Därför finns det inte heller så mycket att skriva men jag ska bättra mig :)

Det blir lite mycket städsnack här just nu känner jag. Men ni anar inte hur jävla skönt det är att få det rent. När jag började att dammsuga varje dag och dammsög under soffan var och varannan dag så trodde jag att jag vet extra deppig. Jag har alltid funkat så, när jag är deppad snöar jag in mig på något. Det kan vara blommor tex, att alla blommor mår skitbra och är jättefina och så när jag börjar må bättre dör dom...

Men så började jag tänka. Undra om det inte är så att jag mår bättre än på länge och att det är därför jag har ork och energi att faktiskt göra något? Jag ska inte säga att jag var olycklig när jag var med Fredrik men levde jag egentligen det liv jag ville? Jag önskar att det hade varit annorlunda. Att jag fått mer hjälp, att han varit hemma mer och då kanske jag hade varit annorlunda också. Vi var väl helt enkelt inte menade för varandra, vi är för olika. Han har sina kompisar och intressen som är jätteviktiga för honom, viktigare än jag någonsin kommer att förstå. Jag kan inte förstå att det är viktigare att vara med vännerna än att vara hemma med sin familj men för honom är det så och det är bara att acceptera. Jag vart obstinat och vägrade ta hand om allt själv och gav då upp städningen. Det var liksom minst viktigt. Nu är det jätteviktigt för mig. Det är så skönt att ha ett normalt hem, ett hem dit jag kan ta folk utan att skämmas! Det är underbart!

Usch det är lätt att falla. Jag är glad men ändå deppig. Det är skitmysko. Glad är jag för att jag känner själv att jag har kommit långt i min process. Deppig för att det i vissa situationer blir extra jobbigt helt enkelt. Man blir påmind. Men jag ska försöka att inte tänka så mycket, lättare sagt än gjort just i detta nu...

Ännu en vab-dag då. Jag tar Alicia och åker till Skärholmen och jagar rätt på lite kläder. Jag och Veronica har snackat lite om att gå ut nästa helg så då behöver jag något snyggt att ta på mig! Jag har ett presentkort och en del julklappspengar jag kan använda så det är gratis allting :) Funderar på att ta på mig mina nya högklackade skor och se hur det funkar att gå i dom... Vågar jag det?

Om vi går ut så blir det första utgången någonsin som smal(are) och första gången på 10 år som singel. Spännande värre, haha!

Jag är sugen på att baka men jag ska ju inte äta nått och hur kul är det då? Bröd har jag i frysen så det behöver jag inte heller baka förrän till helgen. Jag blir gaaalen! Jag vill baka, jag älskar att baka men jag gör ju inte av med något. Jag har fortfarande saffransbullar i frysen och 2 påsar vaniljbullar och då har jag ändå gett bort en påse till mina föräldrar... Varför ska det vara så roligt att baka för? :)

Jag är så jäkla trött på att vara hemma och att dessutom aldrig få någon hjälp med det. Jag har vabbat 14 dagar i år. Fredrik har tagit EN dag. Det var ju synd att det blev just nu hon var sjuk för annars hade ju jag kunnat vabbat fick jag höra den här gången. Varför är mitt jobb mindre värt? Varför lider dom jag jobbar med mindre än dom han jobbar med? Mina föräldrar är fan 66 och 63 år och jobbar skiten ur sig när jag sitter hemma. Det är inte särskilt roligt för mig heller att ringa och säga att jag inte kan jobba men vad ska jag göra? Lämna Alicia själv hemma? Men det är klart, mitt jobb är inte så viktigt. Så har det ju alltid varit iofs...

Bestämde mig idag för att nu var det dags att ta tag i potträning här hemma. Nu börjar jag känna att jag har ork att pyssla med det. Alicia verkar dock lika intresserad som Alex, dvs inte ett endaste dugg! Än så länge har det genererat i 3 par trosor men inget kiss i pottan. Under bara en timma. Jag insåg dock ett problem som ska åtgärdas imorgon! Alicias strump- och underklädslåda ska sorteras och rensas. Det är nog väldigt mycket där hon inte kan ha och det hon kan ha hittar man inte.


Tur att svabben numera står framme och inte gömd under badkaret, så det är iaf lätt att få upp alla pölar. Det är som att ha en liten valp ;)

Alicia fick vara hemma idag med. Jag fick vända i dörren på dagis igår då hon hade ett rött öga och då kände jag att jag skulle gå hem med henne istället. Ögat blev bättre direkt och det enda hon har nu är sin jäkla hosta. Hennes förbannade astma som hon inte haft några problem med sen innan sommaren har kommit tillbaka med besked! Så nu är det inhalera, inhalera, inhalera som gäller. Och förbereda mig på ännu en månad med mindre pengar. Hon får vara hemma imorgon också så får jag se sen! Morsan ville att jag skulle jobba på fredag men vi får se. Hon hostar så väldigt när hon ska sova och då kommer hon väcka alla andra på dagis, plus att hon inte får sova själv. Då lär dom ringa hem henne ändå... Jag kan ju inhalera innan hon ska sova men det får dom inte göra på dagis bara jag ber dom.

Snart ska jag hämta lilleman. Idag ska han ha en kompis med sig hem och senare kommer hans mamma och syrra hit och fikar lite. Känns bra att kunna bjuda tillbaka lite med tanke på alla ggr vi varit där och käkat och fikat!

Innan jag hämtar lilleman ska jag dock till Tempo för att hämta paket. Ett med det nya regnskyddet till vagnen och så är det ett paket med sommarkläder från H&M! Som jag längtar att se om kläderna är lika fina som dom ser ut på bild :)

När vi kommer hem blir det till att röra ihop en sötsur så och göra lite nuggets och ris!

Jag inser försent att jag skulle behövt inhalera Alicia innan hon la sig. Jag hade inte en tanke på det eftersom hon inte har hostat på hela dagen men så tio minuter efter hon la sig satte hon igång. Det blir en intressant natt...

Skillnaden på mig för nån månad sen och mig nu är att jag gör saker när jag kommer på dom istället för att skjuta upp allt. Jag var ju till Barnens Hus i fredags och beställde en ny varukorg då min gamla har gått sönder och skivan som ligger i håller på att ramla ut så jag plogar mig fram= TUNGT att dra vagnen ;) Jag kollade även på nytt regnskydd då det gamla försvann i somras när vi var hos Fredriks föräldrar men då hade dom bara blåa eller röda och jag vill inte ha varken rött eller blått. Igår hittade jag dock ett nytt (förhoppningsvis) likadant som jag hade innan på nätet så jag beställde det med.

Eftersom jag beslutat mig för att behålla den här vagnen och inte köpa en ny mindre så ville jag göra iordning vagnen. Så jag bestämde mig för att tvätta klädseln också. Så imorse drog jag igång en tvätt med klädseln. Eftersom man måste köra på handtvättsprogrammet så centrifugerar den inte, det var en sjö i torkrummet... Jag torkade försiktigt därinne (öppnade fönstren för att få bort den värsta värmen) och nu sitter klädseln på vagnen och torkar klart. Vi kan väl alla hålla tummarna för att den hinner torka! Nu ska jag ge mig ner och skruva åt sufletten också, lika bra att göra det direkt :)

Det känns så dumt att sitta och skryta om hur fint jag har det hemma nu. Jag har det säkert inte ens i närheten av hur andra har det hemma men ändå. Det är så JÄVLA skönt att som i morse bara dra fram dammsugaren när Alexs kompis skulle komma. Inte behöva röja upp först! Att aldrig ha disk ståendes i diskhon (mer än över dagen möjligen), jag går aldrig och lägger mig med disk i diskhon eller spisen orengjord. För dom flesta är det här basic, jag gav upp för många år sen. Det är skönt att inte behöva plocka upp efter mig, 2 barn OCH en vuxen människa till som inte hade några planer på att ens försöka lyfta ett finger om han inte blev tvingad.

Därför är det annorlunda nu, jag håller det städat för MIN och för barnens skull, mest för min skull. Visst att mer tid går åt till att städa men å andra sidan så går det fortare när jag gör det oftare. Idag tog jag tex fläktkåpan och alla köksluckor, det tog 5 minuter istället för två timmar som det gjorde när jag tog tag i det förut. Nu är det en månad sen och det har varit förvånansvärt enkelt faktiskt, nu är det bara att fortsätta :)

Igår var jag till tandläkaren med Alex. Det var bara en undersökning hos tandhygienisten. Det vart röntgen till Alex stora förtret :( Han hatar verkligen röntgen men det gick bra. Det kom dock fram att han hade gropar i sexårständerna så dom skulle täppas igen innan det blev problem. Vi hade tur och fick hjälp direkt då hon hade en liten stund över. Alex vart jätterädd och började att gråta och ville på inga vilkor vara med. Han skulle få lugnande. Han som aldrig haft problem att svälja tabletter lyckades såklart inte få ner den. Men vilket tålamod dom har, dom hämtade två mindre tabletter och vi provade med nyponsoppa och allt möjligt. Tillslut lyckades han få ner tabletterna och vi fick vänta att dom skulle värka.

Sen in för bedövningen. Först lite salva och så nyper hon i kinden lite samtidigt som hon sticker och sprutar pyttelite. Så vänta lite igen. Sen i med resten när det första börjat värka. Helt perfekt, Alex kände ingenting, spännde sig knappt. Det är viktigt att barnen inte blir rädda första gången och jag är tacksam att dom tänker så!

När det var dags för borren så satte hon igång lite barnmusik och Alex låg lite försiktigt och rörde benen i takt med musiken, jag blev full i skratt flera ggr när han låg och viftade på benen lite försiktigt ;) Alex var jätteduktig, låg still hela tiden. Hade svårt för att gapa men det är svårt, man glömmer lätt bort att gapa tycker jag, vi fick påminna honom ganska många gånger. Men det var inga stora grejer som skulle åtgärdas så det gick fort för dom att bli klara. Alex var lite vimsig efter tabletterna fortfarande :)

När vi gick därifrån konstaterade Alex att "det där var ju inte farligt alls" och det känns toppen, precis så det ska vara! Jag kan inte sluta att berömma dom för dom är verkligen toppen! Jag var jätterädd när jag började där men nu har det blivit mycket bättre. Dom är superbra med barn, det har jag alltid tyckt och snart ska dom få en utmaning i Alicia, hon är inte lika foglig som Alex ;) Jag har skickat dit massor med folk, jag borde nästan få mängdrabatt snart ;)

http://www.fruangensfamiljetandvard.se

Var ens väng till barnens hus idag för att införskaffa en ny varukorg till vagnen eftersom den jag har släpar i backen och det är lite tungt att ploga vägen när jag går... Hur som helst så på vägen hem så blev jag bara varm. Helt galet glad vart jag! Man skulle kunna tro att jag var kär för precis så känns det men det är jag icke tyvärr... :) Kan det vara så att jag börjar att se ljuset i andra sidan tunneln? Är jag på väg att komma förbi det svarta mörka? Jag hoppas det iaf!

När jag tänker på allt jag klarat av sen Fredrik drog kan jag inte bli annat än stolt faktiskt. Jag klarar av att vara ensam med två barn, jag har städat upp hela lägenheten så det ser normalt ut här hemma, jag klarade av att borra upp spegel och krokar, osv osv. Jag klarar det!

Åkte upp på COOP och köpte en blomsterkvast för det behövdes kände jag! Jag var så glad och behövde få visa det för mig själv ;)



Nu dags för en latte och en hemmagjord fralla :)

Jag är stentrött men ligger jag på soffan somnar jag bara och då blir jag ännu tröttare. Så jag har dammsugit hela lägenheten, har tvättstugan Så nu står degen och jäser och sen kommer frysen att fyllas med gott bröd bakat på baljväxter. Bästa brödet och fullt med protein. Jag har bytt ut mjölena lite för att få det lite grövre. Haft i grovt dinkelmjöl och rågmjöl också. Så nu ska det väl mätta ordentligt :) Bild kommer när det är klart!

Det blri inte mycket skrivet här just nu. Det är tungt på jobbet just nu och det gör att jag är så gräsligt trött hela tiden. Helt galet hur trött man kan vara! Då går jag ändå i säng i ordentlig tid på kvällarna för engångs skull! Helst skulle jag bara vilja sova hela dagarna också. Så är det tomt på uppdateringar så vet ni varför :)

Dagens frukost: Havregrynsgröt, ägg och en latte. Jag gjorde gröten på ½ dl havregryn men det orkade jag inte. Jag älskar när jag blir mätt. Jag tycker ofta inte att det tar stopp och att det känns som att jag kan äta hur mycket somhelst. Då är det skönt att det tar stopp ibland så jag får bekräftat att det faktiskt kan ta stopp! Nu är jag på gång igen! Det här året skulle ju bli mitt eller hur? Nu måste jag se till att det blir så!

Idag har det varit en bra dag. Började med att inse att det är tur att Alex huvud sitter fast, annars skulle han glömma det. Fick en liten språngmarch halvvägs från skolan för skidbyxorna var hemma. Hur lyckas man glömma dom när det är -10 grader ute, sötungen!

Alicia har haft det bra på dagis idag. Hon gråter fortfarande när hon bajsar. Det sitter kvar efter alla koppor i rumpan, hon höll sig länge och grät när hon bajsade :( Jag gissar att hon haft rätt mycket koppor. En av fröknarna hade aldrig sett så många torkade koppor förut! Jag trodde det hon hade var standard och Alex fick nått lätt variant, tydligen inte... Han hade nog det som vanligt och hon lite extra. Jag är bara glad att det är över nu iaf!

Hann med att sitta på träningscykeln i 30 minuter idag! Ska försöka komma igång ordentligt nu! Jag vill evrkligen gå ner det sista nu innan sommaren. Det är inte mycket kvar så det ska nog gå, måste komma tillbaka i samma vanor som jag hade innan Fredrik valde att sticka. Nu måste jag komma igång. Jag mår inte bättre av att bara sitta inne och se snygg ut. Jag hoppas bara jag får komma till kuratorn snart så jag kan få hjälp att vårda mitt inre också!