Lotta och familjen

I dag var jag till farbror doktorn igen. Fortsatt sjukskriven på 50% tom 21 december. Han sa att det här kommer att ta tid, speciellt eftersom jag envisas med att jobba. I vanliga fall brukar man vara sjukskriven i minst 6 månader på 100% och sen trappa upp långsamt. Så han tror att jag kommer att vara sjuk länge. Han började prata rehab också. Det fanns någon stressbehandling på Danderyd men så skrattade han till och konstaterade att måla tavlor kanske inte var min grej? Nä, kanske inte. Sen var det någon fysisk grej i Vaxholm. Orka åka dit för att göra något jag kan göra på gymmet? Nä det tyckte han inte var någon bra idé heller. Vi får helt enkelt se vad vi kan hitta på.

 

Jag har enligt honom en medelsvår utmattning. Men frågade hur jag mådde. Hade medicinen hjälpt? Nje, tyckte jag. För jag tycker inte den gjort så mycket. Å andra sidan måste det få ta tid. Jag kan inte begöra att den ska göra underverk. Men jag har märkt att jag inte förlorar tålamodet lika mycket. Tålamodet är fortfarande inte i närheten av vad det en gång var men jag sitter å andra sidan inte och skakar om inte barnen klär på sig tillräcklilgt snabbt. Jag börjar heller inte bara att gråta mitt i allt utan går igenom hela dagarna utan såna dippar. Det är verkligen toppenskönt!

 

Jag försöker att kämpa på. Jag ska bli bättre. Jag måste bara ge det mer tid!