Lotta och familjen

Jag är slut som människa. Jag har galet mycket på jobbet nu. Saker som vi tidigare alltid har lagt ut på entreprenad beslöt jag mig för att ta själv i år. Det är för mycket pengar att skänka bort men det betyder väldigt mycket jobb för min del. Hemmet ser ut som stryk och jag orkar inte göra ett skit. Bara flyttar undan lite från bordet så vi kan äta ihop. I går gick jag och lade mig klockan 21, Alex fick lägga sig i min säng för jag orkade inte vara vaken längre och vänta på att han somnat inne hos sig. I morse vaknade jag och är fortfarande lika trött som i går kväll. Helgerna är skittråkiga, eller inte helgerna men helgkvällarna. Stackars Matte får se mig gå och lägga mig redan vid 21-22 på kvällarna. Han är snäll och säger att det inte gör något såklart. Vi har i stället hela dagarna eftersom vi ändå vaknar tidigt men man vill ju ändå sitta och mysa i soffan på kvällarna...

 

Jag var och gjorde ett borreliatest i veckan som var. Så nu väntar jag på svaret därifrån. Under tiden ska jag försöka att vända detta. Bättre kost, mer rutiner, osv. Det bärjar ju bra eftersom jag inte har någon mat att ta med idag och idag ska jag vara på söder på ett ställe där det inte finns så många ställen jag kan äta på. Får ta en promenad bort till en kiosk men en korv med bröd känns inte så bra.

 

Jag vet att det säkert beror en del på kosten. Jag har helt tappat matlusten. Vill inte äta alls. På morgonen får jag pressa i mig något (för att jag är så trött jämt). Det är bara när jag är hos Matte som jag verkligen äter... Jag mötte ju mitt hjärta i hallen här hemma förförra veckan. Jag får panik av bara tanken på att han ska dyka upp här nu för nu är det gräsligt här hemma... Han ber mig inte tänka så men hur ska man kunna låta bli när han alltid har det så rent och fint hemma och här ser det ut som ett katastrofområde jämt.