Lotta och familjen

Nu är det dags att ta tag i Alex fotboll. Jag hars ett att han blivit mer och mer ovillig att gå och träna. Nu har det kommit fram att han återigen har blivit retad för att han enligt dom andra inte ska vara lika bra som dom. Han tycker att det är tråkigt sen den förra tränaren slutade. Nu är det ännu mer elitiskt än då och den gamla tränaren accepterade inget retande och tog tag i det direkt när jag sa till om det. Nu låter dom det bara vara. Så nu har jag pratat med mamman till en av hans bästa kompisar och vi ska följa med på en träning i det laget och se om han gillar det bättre. Han vart eld och lågor så det kanske kan gå bra.

Jag blir så förbannad att tränarna och dom andra föräldrarna låter det vara att ett barn är så utanför som han är. Ingen vill ha honom med på sitt lag och dom skrattar när han gör fel. Nu tröttnade jag eftersom ingen tar det på allvar. Det blev dessutom helt plötsligt obligatorisk närvaro om man ville vara med på matcher och sånt. Jag tycker väl kanske inte att det ska vara så för sjuåringar. Det här nya laget verkar mycket bättre, Alex kompis spelade tidigare i Alex lag och mamman säger att det är som natt och dag om man jämför, känns skönt!