Jag håller på att bli galen!

Alicia är sjuk, sjuka barn gnäller, jag vet. Men jösses... Inatt har jag knappt sovit någonting alls, hon har legat bredvid mig och gnällt och gråtit mest hela tiden. Nu tror jag inte att det bara beror på att hon är sjuk. Jag tror att hon saknar sin pappa, hon fattar ju inte. Han är bara borta... Jag kan inget göra mer än atttrösta, trösta och trösta lite mer. Det hjälper föga men jag hoppas hon iaf kan känna sig trygg. Hon vänjer sig säger alla. Snälla låt henne vänja sig fort!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0