Lotta och familjen

När jag äntligen började att känna mig bättre. Känna mig mer säker på mig själv. Började trivas med mig själv. Började känna att jag ville gå ut och visa mig ute med honom utan att skämmas. Då lämnar han mig. Jävlar vad arg och besviken jag är! Jag ska vara glad för att jag får ha barnen? Om han nu är så ledsen varför kämpade han inte? Varför kunde han inte ens försöka? Nu sitter jag här med en flicka som slutat sova ordentligt och en pojk som gråter och bråkar på kvällarna. Det är rättvisa på hög nivå... Men jag ska ju vara glad att jag får ha barnen...