Lotta och familjen

I lördags när jag var hos Matte gick jag ut och joggade lite. Lite för mycket faktiskt. Jag har fortfarande en galen träningsvärk ;) Men skönt var det iaf!

 

På söndagen sen så var det städdag i hans förening så då släpade jag ris och höll på. Men då vart det lite kontraproduktivt då jag senare på kvällen satt med resten av föreningen och drack champagne (jag drack en klunk delat på två eftersom jag skulle köra hem senare på kvällen) och åt äppelpaj med vaniljsås. Men då var det iofs tur att jag hade släpat så mycket ;)

 

Den 21 november har jag inskrivning på KS för bukplastik. Open är en vecka senare. Nu kan jag ju inte opereras av flera anledningar så den ska avbokas tyvärr. Även om jag är säker på att jag gör rätt så är det ändå olustigt att avboka tiden. Jag har kämpat så länge för det här och nu försvinner det. Men det är okej,d et finns viktigare saker i livet än att operera magen. Matte accepterar mig som jag är med hängig mage och allt, det är dags att jag börjar acceptera mig själv faktiskt! Jag duger som jag är, min mage är inte den finaste i världen men jag har gått ner 45 kg, har gått igenom två graviditeter, det är inte konstigt att den är som den är. Det är okej, jag duger som jag är :)

Jag är helt slut i kroppen fortfarande. Gårdagen var inte rolig, ryggen och benen värker fortfarande... Jaja, det var skönt att jag gjorde allt jag skulle iaf och inte sköt på något så denna dagen blir lite mer moderat :)

 

Något gymkort vart det inte igår, hade inte riktigt tid för det om man säger så. Får ta det nästa vecka eller om jag får en stund över idag kanske.

 

Ikväll och resten av helgen blir det till att åka till mitt andra hem. Det stället jag trivs så bra på. Jag ska hem till älsklingen och ha det mysigt hela helgen.

Jag har inte haft någon bil på ett par dagar så jag ligger lite efter om man säger så. Idag ska allt tas igen. Jag vill bara ha pyttelite kvar i morgon så jag inte behöver stressa innan jag ska åka ut till älsklingen! Så nu står en termos med kaffe på diskbänken, pastasallad står redo i kylen och jag är redo för en helvetesdag utan dess like. Men jag SKA bli klar! Hur nu det ska gå till... ;) Jag har dessutom en massa extrajobb i morgon så jag vill verkligen inte skjuta upp något så det blir ännu senare.

 

Jag ska dessutom försöka ta mig förbi ett Fitness 24/7 och införskaffa mig ett nytt gymkort. Nu är det snart vinter och jag har redan tusen superbra ursäkter till varför jag inte ska gå ut och ta mina PW så hur kommer det att bli när det blir ännu kallare? Jag är värdelös på det här med hemmaträning ;)

Vilken tur jag har att jag hittat en pojkvän som alltid ställer upp och finns där för mig och mina barn! Ibland rör allt ihop sig och då är det guld värt! Igår var en sån dag då han kom fast han egentligen var dålig. Mina föräldrar har min bil då Speedy pajjat deras bil när dom lämnade in den för att laga ett avgasläckage. Alex hade gitarr i Västertorp och mitt i allt var det utvecklingssamtal på dagis. Så han kom hit, vi åkte till gitarren, lämnade av lilleman, han körde mig ner till dagis och åkte sen tillbaka och hämtade Alex. Sen blev det lite käk hemma innan han åkte hem. Min fina älskling som ställer upp trots att han är sjuker.

 

Mammas bil är ett helt annat problem. Vi ställde den på parkeringen utanför Speedy i söndags så dom skulle kunna ta den direkt på måndagen. Det luktade avgaser i kupénoch den ska in och besiktigas så det behövdes fixas. När mamma ringde på måndagen och sa exakt vad som skulle göras så säger den unge herren som ska jobba  på bilen att det behöver bytas lite delar. Tändstift, tändkablar, rotorn, fördelarlock, luftfilter, olja och oljefilter. Helt okej, gör så. Vi har sett delarna och dom var verkligen slut. Sen startade han bilen. Den går inte på alla cylindrar men det är nog ingen fara. Mamma och pappa kan ta bilen och åka till Sala. Mecken tror inte att dom kommer få stopp på vägen. Tror inte? Mamma frågar vad hon kommer få nedslag på på besiktningen. Avgasläckaget säger han då. Va? Den enda saken vi från början lämnade in bilden för!

 

När mamma går in för att betala medans killen som meckat med den kör iväg (bilen inte bara låter som en tractor utan nu låter det som avgassmällar i motorn också men det är okej, det är bara att köra ändå?) så skakar han som äger stället på huvudet och säger: Ni tänker väl inte ta bilen med er? Nej, konstaterade mamma, det kan vi ju inte göra. Igår på dagen så ringer den unge herren som meckat med bilen igen. Dom felsöker för dom vet fortfarande inte vad som hänt. Vi åker dit för att prata med chefen och honom igen. Chefen var inte där och den unge mecken står bara och slår ifrån sig, den gick knappt att starta alls i måndags, han har flera vittnen på detta säger han. I söndags när vi lämnade den gick den hur bra som helst men under natten var det massor med saker som pajjat tydligen. Det här kunde inte han hjälpa. Matte ringde tack och lov mitt i allt så jag kunde gå ut för jag var så förbannad. Mamma ska vi inte prata om, hennes ögon var svarta. När mamma ifrågasatte varför bilen inte står på liften utan på parkeringen säger han: jag var tvungen att ta inbokade kunder och sen vet jag ju inte om ni kan betala. Va? Om blickar kunnat döda. Han ifrågasatte dessutom varför dom skulle åka till Sala. Jo, för det har han att göra med...

 

Bilen står fortfarande kvar på verkstan men nu under chefens vakande öga. Han var inte så glad när mamma berättade vad han sagt. Dom har lämnat sin bil där i många år och aldrig har det varit några problem. Har dom sagt att det och det måste bytas har dom gjort det och självklart betalat för sig utan knössel. Mamma och pappa är inte lite irriterande just nu. I en Elda-butik står en braskasett dom vill ha men som dom måste mäta på landet om den får plats i öppna spisen. Den är på rea, sista exemplaret men dom kommer ju aldrig iväg. Så dom är ganska sura av flera skäl ;)

I frredags var jag och gjorde lite naglar igen. Det var 7 veckor sen gången innan så det var hög tid!

 

Jag känner mig larvig. Varje helg hos Matte gör mig så lycklig. Jag kan sitta och titta på honom och bara börja fnittra, jag njuter av mitt liv som det är nu :)

 

I helgen var vi ute på en promenad. Han skrämde skiten ur mig när han stoppade mig på vägen men tur var väl det för då fick jag glädjen att stå 20 meter från en älgko och hennes kalv och titta en stund. Vackra djur! Sen såg vi en flock gäss som satt på en åker och som lyfte ovan våra huvuden tillslut. Det är trevligt där ute på landet!

 

I söndags tittar jag ut genom ett av köksfönstren mot en åker och ser en älg stå mitt på åkern. När den lommade iväg kom två rådjur spribngandes efter den. Så nu är det fullt med vildliv i skogarna må jag säga :)